Hej!

Igår var jag och Sofie på Strömpilen och jag köpte en kamera på elgiganten. Känns riktigt bra! Jag trivs som bara den här i Umeå med klassen, vännerna, lärarna, mitt rum, staden och gemenskapen MEN nu har den veliga Clara vaknat till liv. Min största fiende i livet är min velighet. Det är hemskt när den kommer ikapp mig. Fram tills i onsdags förra veckan har utbildningen kännts bra men nu vet jag inte längre. Jag börjar inse vad själva yrket går ut på och arbetsterapeut är inte jag. Jag vill inte arbeta med äldre och sjuka. Jag har egentligen alltid velat arbeta med barn och ungdomar. Nu vet jag inte längre om det är jag eller min nedrans velighet i livet som talar. Jag vill inte hoppa av den här terminen men jag ska prata med en studievägledare efter praktiken som är vecka 9 och se om jag kanske ska byta spår.

Blää trivs ju så sjukt bra annars. Kanske borde köra på bara och se vad som händer... Leva i nuet?

Här är några bilder på mitt rum som dock är stökigt.. allt som vanligt alltså :)




Så här ser det ut när man kommer in :)

Ikväll tänkte jag träna på IKSU :)


Puss!