Tejpen över näsan togs bort imorse och jag hade rätt, dom hade glömt att ta bort ett stygn förra veckan. Ingen skada skedd!  Jag var så himla nervös innan jag kollade mig i spegeln. Jag har ju haft på känn att det inte skulle bli någon större skillnad när jag bara sett på näsborrarna. Men när tejpen togs bort och jag tog min första titt i spegeln ville jag gråta. Gråta av lättnad. Nervositeten släppte och jag andades ut. Det här kommer bli bra!  

 

Jag vill tacka så många människor som stöttat mig genom de här veckorna. Alla fina önskehälsningar, visade engagemang genom  kort, meddelanden, samtal och besök. Utan er hade jag inte tagit mig igenom det här. Jag hade mest troligt inte vågat göra operationen som jag så länge laddat inför. Så verkligen, TACK! <3

 

Jag måste säga att sjukhuspersonalen på KS har varit fantastisk! Jag har kännt mig väl omhändertagen och allt har flytit på bra. Jag är sjukt glad över att jag fått vara i så trygga händer.

 

Så nu väntas en veckas sjukskrivning till sen är jag på banan igen.

 

FAST..såklart varade inte min lycka särskilt länge. Efter KS var det dags för öronspecialisten och NEJ örat är fortfarande inte bra efter 3 månader. Var och äckliga bakterier som inte vill lämna mitt öra. Läkaren kunde inte se hur stort hålet på trumhinnan var eftersom att det är så svullet så jag ska tillbaka om 2 veckor och då ska det diskuteras om det eventuellt ska opereras. Men jag ska inte låta det här förstöra min dag. Jag har ju fått komma till en öronspecialist efter 3 månader! Bara det är ju toppen ;)

 

Det här har blivit min sjukhus-blogg. Jag har liksom inte så mycket mer att uppdatera er om. Så ja, det var allt från mig!