...

Håll om mig, bara du finns där för mig. 

Hemma från ks

Jag har varit som i en bubbla sen operationen. Jag har sovit, sovit och sovit senaste tre dygnen. Ni som känner mig vet ju att det inte är likt mig. Igår vaknade jag nog till lite på kvällen, det brast.  Tårarna rann, kunde inte prata för att läppen var så svullen, näsan pulserade och snor producerades och frustrationen växte när jag inte kan snyta mig. Min verklighet just nu. 
Idag har jag haft mindre ont, lyckades ta mig till duschen och jag tänker tålamod, tålamod, tålamod. Människor skulle inte göra plastikoperationer om det inte skulle bli till det bättre. 
 
Idag fyller min pappa 54 år! Lite ledsen för att jag inte är med och firar men vill inte riskera något. Sen så tror jag ingen vill se mig såhär ;) 
 
Jag lever, men det stramar, pulserar osv. Det äre värt!!! Tusen tack igen för alla fina och peppande sms ❤
 

Direkt från ks

Operationen is done! Allt gick bra enligt läkaren, själv har jag svårt att se eftersom att jag har tejp och bandage över näsan. Jag var nervös när jag la mig på operationsbordet men narkosläkarna och sköterskorna var hur lugnande som helst. Insomnningen var en skräckblandad förtjusning. Jag ville liksom inte somna men kroppen gick inte att styra över och plötsligt var allt svart! Jag drömde om musik och vaknade av att dom säger "hon är vaken och andas normalt med munnen".  Jag svarade att jag drömde om musik och ville veta slutet. Sen kom tårar, men det var av lättnad. Det var gjort!
 
Sen hamnade jag på uppvaket. Jag hade svårt att hålla mig vaken. 2 timmar senare fick jag rulla ner på avdelningen. Alla har varit jättegulliga! Jag har fått dricka saft och 2 energidrycker. Känner ingen direkt hunger trots att det enda jag fått i mig på 25 timmar. 
 
Mamma har varit på besök, har pratat i telefon med några och fått fina lyckönskningar på sms och Facebook! Jag blir rörd vad fina människor jag har runt mig ❤. 
 
Imorgon får jag åka hem till mamma och äta soppa! Nu ska jag tillbringa min första natt på sjukhus i vuxenålder. Jag är lugnt och trivs rätt bra bakom mitt skynke i salen. Jag drog vinstlotten och fick fönsterplats. Ser nästan hem till norra stationsgatan här ifrån! 
 
kram från mig! /Clara

Måndag morgon

Nu är första gången som jag på riktigt känner nervositet inför operationen som är imorgon. Ont i magen och mår illa. Sovit dåligt har jag också gjort inatt. Lindrar detta genom att vara först på plats på nya Friskis och Svettis som öppnar om tio min :) 

Life is for The living, so live it!

En lite tung eftermiddag. Var hos läkaren för örat igen. 7 dagar penicillin till, sen uppföljning hos specialist, och det kan behövas ett ingrepp då min trumhinna har ett läckage som inte riktigt vill läka av sig självt. Som att det inte räckte med näs-och läppoperation om en vecka? jag känner mig lite knäckt ikväll. Bränner lite bakom ögonlocken. Mycket handlar nog om att jag är jättetrött och kanske lite nervös att örat ska sätta käppar i hjulet eller så är jag bara nervös över att förändra. Blandning av allt. Känslorna svallar här på norra stationsgatan ikväll. Åter igen tusen tack för allt stöd. Lite extra tack till mamma, pappa, lina och Max <3 

I väntrummet...igen!

Ännu en vardagsmorgon spenderas i väntrummet. Nu på st.eriks vårdcentral. Tre kurer penicillin har inte rubbat min öroninflammation. Jag är nervös att örat kan sätta stopp för operationen. Så nu återstår att se! Tur att man har frikort nu iaf ;) puss puss

Tack för en förbannat bra bok om sanningen.

Sitter i soffan och läser Niklas Orrenius bok om Sverige demokraterna. Förbannat bra bok och jag blir inspireras till att engagera mig inom politiken för ett jag vill inte leva i ett land bland främlingsfientliga människor! Usch!! Hittade ett citat ur boken av Henrik Rydström som också är så 100% rätt. "Folk låter sig reagera ryggradsmässigt, och då blir allt okänt också farligt. Vad som är ett svek mot mänskligheten är när man gör politik av den rädslan och exploaterar den". 

Bearbetar tanken

Jag kan prata om operationen som jag aldrig gjort tidigare. En sådan lättnad som är obeskrivlig. För ett år sen började jag lipa utan att veta varför. Det har varit ett känsligt ämne. Nu är jag här och om 19 dagar har jag genomfört det som jag funderat på i 10 år. Tanken ska bli verklighet. Tack för all den fina responsen jag fått av vänner och familj. Ni ger mig styrka! Kram 

Från väntrummet

Jag sitter just nu och väntar på att få träffa narkosläkaren. Han ska berätta om hur det kommer att gå till på självaste operationsdagen. Ja, jag är lite nervös. Men jag är samtidigt jätte taggad för jag har verkligen bestämt mig för att jag vill genomföra detta. Snart är det kanske min tur att gå in :) puss puss från en väntande  clara! 

En glad Clara är en nöjd Clara

Imorgon får jag nycklarna till lägenheten.   Allt känns så himla bra just nu. Ny lägenhet, jag träffar någon jag tycker om, skaffat mig en iPhone fem så nu går resan till jobbet fortare. Varför klaga när allt känns som bäst? Kram på er! /Clara

20 december

Till Tomten!
 
Jag önskar mig ett energirikt år, för mig innbär det mindre drama och färre energitjuvar i min närhet!
 
Tack!

Operation förändring

Några vet men många vet inte att jag ska operera mig. Jag ska fixa till, rätta till eller snygga till min lepp och näsa. Jag var redan i våras och pratade med min läkare, i förrgår fick jag min kallelse. 5 februari. Det var en stor lättnad att äntligen få kallelsen. Jag är inte särskilt nervös för operationen mer orolig för hur det kommer att kännas eftråt.
 
Jag vet egentligen inte så mycket mer om själva operationen än att jag kommer bli nedsövd och sjukskriven i minst 2 veckor. Det är det värt för jag har funderat, tänkt och velat det här under en längre tid. Det krävdes bara tid och mod för mig att ta tag i det och vänja mig vid tanken att förändra mitt utseende.
 
 
Kram Clara
 
 

D

Bästa Bästa Bästa!

Tankar en decembernatt

Sådär ja, 10 dagar till med pencilin mot mitt onda öra. Jag har tydligen en rejäl öroninflammation med en massa var bakom trumhinnan. Mumms! Efter 17 dagar med pencilin så måste väl alla bakterier ha dött i min kropp. Själv håller jag på att dö av att inte få anstränga mig. Vill åka skidor, springa på löpband, träna, träna träna. IStället har det blivit mycket filmtittande och jag har börjat läsa, jag har fått tillbaka min läslust efter sådär 12 år ;). Jag läser en bok om Sverigedemokraterna. Bästa jag läst på länge, alla borde läsa den! "Jag är inte rabiat, jag äter pizza" heter den.
 
Nåväl efter besöket hos läkaren handlade jag julklappar. 2 till mig själv. Hämtade ut Killers biljetterna och köpte senaste boxen av One tree hill. Så jag vet vad jag ska göra i helgen. Fast imorgon ska jag försöka kämpa mig ut i skidspåret. Måste öva upp mig för jag ska med pappa och Åsa och massa andra till Sälen efter jul.
 
Petra har varit här ikväll. Vi har ätit pizza och jag bakade en misslyckad saffranskladdkaka. Råkade bränna den :/ Ajaa!! Nu ska jag drömma mig bort i skidspåret.
 
 
Puss och godnatt!

Obehagliga ord som ingen vet vad dom betyder!

Jag ransakar mig själv. Hela det här året har faktiskt fått mig att tänka på hur jag är som person och hur jag behandlar andra människor. Alla vet nog hur man "ska" vara och försöker leva upp till det och sen lägger man till en liten personlig touch på det hela. Ingen vill smälta in och blir "en i mängden", för då anses man tråkig. Nej, man ska vara rolig, normal  och alldeles lagom. Lagom i allt. 
 
Jag gillar inte ordet LAGOM, inte ordet NORMAL heller för den delen. Jag har ofta en tendens att överskrida den gränsen på lagomtermomteten och normal vad är det? Ja, vem fan bestämmer det egentligen?
 
Jag ska stryka dom otäcka orden från min ordlista. Styk, stryk!. Sådär ja, vart var jag? Jo, behandla alltid andra som du själv vill bli behandlad. Det lärde min mamma mig i tidig ålder och jag står nog fast vid att dessa ord fortfarande är kloka ord! :
 
Kram
 
Clara den rara!
 

You know me

Snart tre månader sedan vi sågs. Känns jättemärkligt. Ibland saknar jag dig, ibland är jag arg, ledsen, besviken och ibland helt oförstående hur det kunde bli såhär. Fast allra längst inne har jag en känsla av att det kunde inte sluta på något annat sätt. Jag mår bra, jag hör att du mår bra och ja, då är väl allt lugnt. Det är iaf det vi sagt till varandra, att det är lugnt. Lugn mellan oss men trots alla ord så finns en gnutta oro som spelar sig ett spratt. Att vi kanske aldrig mer kommer skratta ihop, dricka vin hos dig och lyssna på musiken vi gillar eller att vi aldrig mer kommer åka i din bil och du slår på en låt och säger "Clara, det här är vår låt". Aldrig mer skrämmer mig. Jag hoppas "Vår låt" kommer att spelas igen, en dag, i din bil.
 
 
Kram Clara
 
 
 

Hälsa framför allt!

Jag har varit hemma och sjuk från jobbet i två dagar nu. Det är lätt att tänka vad man vill men inte kan göra när man är sjuk. Som t.ex. träna, umgås, vara ute i det fina vädret. Men på något konstigt vis vände jag på mitt vanliga tankesätt och tog fram filmer, böcker och tidningar som jag tänker men aldrig hinner läsa och se när jag är frisk och jobbar. Det har varit avkopplande och skönt. Jag har även hunnit färga håret och klippt topparna, målat naglarna, ja sånt som jag ofta tänker men sällan hinner :) Jag tror min kropp "behövde vara lite sjuk".
 
Jag känner mig redan bättre och i helgen ska jag umgås med familj och släkt. Imorgon blir det först en rundvandring på nya Friends arena sen tar vi bilen till Uppsala för att se Johan Glans. Avslutar helgen på Hälsomässan tillsammans med släkten. Inte en så dum helg enligt mig. Min tredje festfria helg dessutom. Sakta men säkert blir jag den där hälsosamma Clara som jag vill vara!
 
Ha en bra helg alla!

Förlorare

Skyll dig själv, inget händer här. Men det gör ingenting om dina händer är här. Och skyll dig själv för folk vill gärna lära känna dig . Men neeej, för jag har inte sett någon som dig än! Vi är förlorare, Vi 2! Sen vi var 17 år...
 
 

Jag vet vem jag är när jag är hos dig!

Det har varit en intensiv höst hittils. Jobb, boende och vänner, allt har varit intensivt. Jag som i vanliga fall gillar spontanitet och intensivitet sa ifrån. Jag har flyttat hem till syrran i Jakan igen. Jag är "tillbaka" på posten igen och jag vill ingenting hellre att du ska förlåta mig. Allt dumt jag gjort gjorde jag av rädsla att förlora dig.
 
 
 
 
 

Ta vara på tiden!

Helgen har spenderats i Linköping hos Joel. Jag och Lina har varit och hjälpt till med att flytta Joels grejer. Det mesta bestod av böcker, böcker, böcker och en säng och två bokhyllor ;). På kvällen blev det tacos och rödvin. Kvällen fortsatte i stan på NH med Ida. Jättebra kväll, inte lika soft morgon. Jag och Lina sov hela tågresan till Stockholm. Jag åkte sen hem till faster Eva för att lämna tillbaka nycklarna till lägenheten och så satt vi och fikade på balkongen. Eva berättade om min farmor och farfar som jag aldrig fått träffa. Jag önskar att jag hade fått chansen att lära känna dom. Vi satt säkert i 2 timmar och pratade släkt och rötter. Ibland får jag dåligt samvete att jag inte tagit mig tid att lära känna mina fastrar och farbröder bättre. Jag ska bli bättre på det. Jag och Eva bestämde att jag ska följa med ut till deras landställe och plocka svamp i höst :)

Sen blev det trerätters middag hos Maj :) Myyys!!!


Puss!


Tidigare inlägg Nyare inlägg
RSS 2.0